14 januari 2014

Tenta-ångest och lite annat blaj.....

Hemtentan ska in på torsdag och jag är långt ifrån klar. Jag har en fråga kvar som jag måste komma igång med. Igår satt jag och brainstormade vad jag ska kunna svara på frågan. Hemtentan är inte så enkel att det finns ett svar att leta upp, utan det är funderingar, resonemang som ska fram på ett bra sätt i skrift. Om någon kommit in när jag brainstormade tror jag nog att de skulle vänt i dörren:
TV:n är på med CSI, som jag tittar intensivt på. Varje reklampaus kastar jag mig över frågepappret, stirrar på frågan/frågorna och börjar kasta ur mig ord: "Ryssland, Puusy Riot, OS, Emma Green, naglar! Eller är det konflikt? KONFLIKT! Skidbacke som ska bli stor, skog, naturreservat, konflikt kommun och boende!!!! NÄÄÄÄÄÄÄJ!!" När reklampausen är slut stirrar jag intensvit på serien igen tills nästa reklampaus. Börjar då igen kasta ur mig ord stötvis: "Tågbana, kommunalt arbete, pendling, Skottland hur var det där? FAN, konflikt eller den andra frågan. Jag kan inte tänka!!!!" Sen serie igen och så reklam... Så höll det på i två timmar. Jag kände att det inte fanns någon anledning att sitta och försöka skriva när det ändå bara var rörigt i huvudet. I slutet av sista serien så kommer då snilleblixten, jag skriver hastigt ner allt på ett papper. Det är där jag är nu. Jag ska sätta mig ner och se om jag kommer tycka att mina anteckningar är bra och att jag kan arbeta vidare på dem. Risken är ju att jag kommer skrika "NÄÄÄÄJ!!!!" när jag läser dem, men jag hoppas verkligen inte det!

Annars då.. Ja, den här terminen är snart slut. Min första termin på ett program på universitetet är klar och nästa kör igång på måndag. Jag ser fram emot nästa kurs, men jag känner samtidigt att jag måste bli klar med den här hemtentan, så jag kan börja läsa på nästa kurs, det är en hel del som ska läsas!

Med tanke på hur snabbt den här terminen har gått känns det som om jag kommer vara färdigutbildad på ett kick!

Annars då. Peppar peppar har inte lederna gjort så fasligt ont än så länge, så jag försöker efterleva mitt nyårslöfte med mer rörelse när jag inte har ont. Promenader, som förvisso gör skitont i foten och hemmagym är det som sker mest. Har även boxningshandskar och pads hemma som jag och mannen kör då och då. Var hos läkaren igår, så i veckan ska foten röntgas, så hoppas vi att jag får någon klarhet vad som är tokigt. Läkaren var sympatisk och kändes kunnig. Han lyssnade på mig och jag fick ta en hel del prover; både för min levaxindos, njurarna och reumatism. Ska även ringa en sjukgymnast och en psykolog. Jag vet inte vad det är, men alla läkare jag har träffat vill att jag ska äta antidepressiva. Jag säger nej varje gång. Jag är inte deprimerad! Det som var bra med den här läkaren var att han bad mig att då gå till en psykolog, som får komma med ett utlåtande, så vi angriper mina problem från flera håll. Det känns ändå bra att han ville se till helheten.  Jag måste bara komma ihåg var sjutton jag la den där lappen med telefonnummer till sjukgymnasten och så... Va fan, jag är en sån slarver ibland.

Vad gav ni för nyårslöften och hur gör ni för att hålla dem?

Vad är era känslor för alla viktminskningsreklamer som går på TV just nu?

Jag blir fullkomligt galen över att det är sånt fokus på viktminskningen. Jag vill ha tid till att träna, jag vill kunna träna. Jag vill vara stark, smidig... Vikten bryr jag mig inte om! Det är inte konstigt att folk mår skit, om det är så att man börjar träna för att gå ner i vikt. När man sen gjort det. Varför ska man då träna? Eller så går man inte ner i vikt, men blir stark. Trots det känner man sig som skit då, för man når ju inte målet om att väga X antal kg mindre. Fattar inte vikthetsen... hälsohetsen har blivit helt galen den med.

Skeva värld där folk är rika, fattiga,smala, tjocka, undernärda...... Vad lever vi i för samhälle där det läggs mer tid på att se rätt ut än att bry sig om att alla får drägliga liv.

Oförstående och irriterad, men inte deprimerad.....

Nu till hemtentan!

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar